Sorgligt men sant
Angående de senaste dagarnas debatt om Kalla Fakta känner jag att jag måste skriva en egen, personlig reflektion av det hela. Efter att under ett helt liv ha kämpat mig grön för att få samma rättigheter och levnadsvillkor till mig och mina kompisar som människor i allmänhet är det skrämmande och helt obegripligt hur det kan vara tillåtet att anställa konsulter som lär LSS-handläggare hur dom ska neka oss våra lagstadgade rättigheter. Om man som jag under en stor del av livet har bott på allehanda gruppboenden och institutioner, vet man att man inte har hälften så mycket att säga till om som när man får personlig assistans. Man har ingen rätt att välja personal, man får bara ex antal timmar assistans utanför boendet i månaden, etc. etc. Jag har blivit duschad av äckliga, gamla gubbar, kvarglömd i sängen i timmar för att larmklockor inte fungerat, mm, mm i all oändlighet, och jag kan lova...det är inget man vill uppleva igen!! Assistansreformen var en revolution i våra liv, och jag kommer alltid att vara tacksam mot dom som införde den.
Men återigen skall vi ses på som "en liten grupp som kostar mycket pengar", behöva tvingas läsa artiklar som den på Flashback Forum här nedan, där en anonym person tycker att det är hemskt att hennes surt förvärvade slantar skall gå till utvecklingsstördas semesterresor, "dom kanske inte ens förstår nåt". Och jag blir mörkrädd. Kunde inte sova i förrgår.
Nej, fy vilken rutten människosyn!
Kommentarer
Trackback
