En käftsmäll mitt i solar plexus
Jag satte mig tillrätta framför tv:n igår eftermiddag för att se reprisen av DIF-Rögle. Efter ett tag sa jag:- Är det inte premiär på Allsvenskan idag? Jo, det var det ju. Sagt och gjort, vi bytte kanal, mest för att det kan vara kul att se starten, tänkte jag. Det stod 1-1 och dom hade spelat 14 minuter när vi slog på matchen. Plötsligt kommer nån inspringande på plan och min assistent säger: Dom vill bryta matchen för att nån som blivit misshandlad på stan har dött.
- Va?? sa jag helt oförstående.
Nån jävla idiot hade slagit ner en DIF-supporter på stan så att han hamnat på sjukhus! Och nu var han tydligen död??? Eller va...jag fattade ingenting...
Vad är det för avarter till fans vi har inom fotbollen egentligen??? Jag blir helt mörkrädd....
Ska man som fans inte kunna älska och följa sitt lag utan att riskera livet om man åker på bortamatch??? Det känns som en käftsmäll mitt i solar plexus. Min enda trygghet i den här stan. Min kärlek, mitt allt. Ska jag inte våga vara djurgårdare längre nu??? Hela Stadionområdet har omvandlats till sorgeplats, det hänger halsdukar och flaggor längs hela Stadions inhängnad...
Helt sjukt. Jag orkar liksom inte ens gå på hockeyn imorrn nu, känns helt meningslöst....
R.I.P DIFbroder
Kommentarer
Trackback
